Hur tar man reda på vilken tillgång äldre personer har till utemiljöer vid särskilda boenden? Den frågan undrade vi i OUT-FIT projektet över och landade in i att ett sätt är att utforma en matris som utgår ifrån de fyra zonerna, vilka har beskrivits tidigare här på bloggen. Om matrisutvecklingen för delstudie I handlar blogginlägg 8. Du kommer även få möta forskningsassistent Kateryna Fursa från Ukraina.
Matrisutvecklingen har gått till på så vis att vi utgått ifrån de fyra zonerna i kontakt med utemiljö och formulerat specifika frågor som anses vara möjliga att besvara via situationsplaner, fasadritningar, planritningar, hitta.se, Google-maps och GIS-verktyg (digitala kartor). Under tiden som analyser genomförts har det dykt upp omständigheter som gjort att vi behövt justera frågorna för att kunna besvara dem på ett så adekvat sätt som möjligt. I nuläget har handlingar för ca 400 boenden bearbetats och matrisens nuvarande utformning verkar klara uppdraget. Totalt är det ett 20-tal parametrar som besvaras per boende. Nedan beskrivs innehållet för respektive zon:
Frågorna för zon 1 fokuserar på antal våningsplan i byggnaden, antal särskilda boenden-lägenheter i byggnaden samt huruvida det finns/inte finns möjlighet till kontakt med utemiljö inifrån byggnaden via fönster i de allmänna utrymmena (aktivitetsrum, samlingsrum, café, bibliotek, matsal och vardagsrum) samt i den enskilde personens lägenhet.
I zon 2 är frågornas fokus på utrymmena mellan inne- och utemiljö. Exempelvis ifall det finns entréer, hur många uteplatser/balkonger/inglasade balkonger/uterum det finns i direktanslutning till byggnaden samt antal växthus och takterrasser.
Frågorna för zon 3 fokuserar på trädgården som tillhör det särskilda boendet. En fråga som besvaras är hur stor tomten som boendet är beläget på är, en annan är ifall det finns utemiljö i markplan, hur många kvadratmeter av tomten som utgör utemiljö möjlig för verksamheten vid boendet att använda samt ifall det finns några innergårdar som är helt omgärdade av byggnaden.
I zon 4 är frågornas fokus på vilken typ av utemiljö som finns runt omkring det särskilda boendet dvs. grannskapets karaktär samt ifall det finns en allmän utemiljö inom 300 meters gångavstånd.
Gästande person:
Kateryna Fursa är sedan i somras anställd som forskningsassistent i OUT-FIT projektet och har varit delaktig i att utveckla matrisen och arbetar nu med analyserna av de insamlade handlingarna. Så här berättar hon om sitt arbete:
Vilka är dina arbetsuppgifter i forskningsprojektet?
Mina huvudsakliga arbetsuppgifter är att hitta nödvändig information via ritningarna gällande de särskilda boendena i Sverige. Jag fokuserar på frågeställningarna som gäller zon 1 och zon 2 i matrisen, frågeställningarna för zon 3 och zon 4 är det en annan forskningsassistent som ansvarar för och som i huvudsak besvaras via GIS.
Kan du beskriva hur du arbetar med ritningarna och matrisen?
Jag undersöker ritningarna genom att studera dem noggrant, jag använder även hitta.se och Google-maps för att få en helhetsbild av byggnaderna och utemiljöerna. Hittar jag något uppseendeväckande noterar jag det som ett intressant exempel. All information som jag hittar och som är relevant för respektive frågeställning för jag in som data i matrisen.
Vilka är dina erfarenheter av att arbeta med utvecklingen av matrisen, ritningarna och att föra in data i matrisen?
Matrisutvecklingen har tagit några månader, tillsammans med mina kollegor har vi utvecklat frågeställningar och testat att besvara dem utifrån ritningarna. En del av frågeställningarna har vi behövt justera då det visat sig att vi inte med säkerhet kan besvara dem. Justeringarna har inneburit förenklingar av arbetet. Ritningsunderlagen som vi erhållit från kommunernas bygglovsenheter skiftar i omfattning och kvalitet. Vissa av dem är mycket tydliga och detaljrika, medan andra är äldre och har sämre kvalitet, vilket gör det svårare att tyda innehållet. I dessa fall tar det längre tid att förstå och tolka vilken information som är nödvändig. Att föra in data i matrisen är ett enklare steg då respektive frågeställning har förbestämda svarsalternativ och som utgörs av siffror, för att i framtiden kunna ta fram statistik ur materialet.
Har du lärt dig något nytt genom att delta i projektet?
Det här projektet ger mig goda professionella erfarenheter. När jag undersöker ritningarna noterar jag fördelar och nackdelar med olika byggnadsformer och även hur utemiljöerna är utformade. Jag har också goda erfarenheter av att kommunicera med mina kollegor. Majoriteten av arbetet sker på engelska, matrisen är också på engelska. Även om ritningarna är på svenska fungerar det bra, jag har lärt mig de mest förekommande orden och känner jag mig osäker använder jag Google translate eller stämmer av med mina kollegor.
Vill du läsa mer om Kateryna Fursa och hennes resa till och arbete i Sverige kan du göra det via Sahlgrenskas nyhetsplattform AkademiLiv: https://akademiliv.se/2023/01/88219/
Om projektet:
Kvaliteter i fysisk utemiljö som främjar hälsa för äldre personer som bor på särskilt boende – från kartläggning till arbetsmetod för design och planering
Projektet handlar om att öka kunskapen om kvaliteter i den fysiska utemiljön som främjar hälsa för äldre personer som bor på särskilda boenden. Projektet förväntas generera ny kunskap om i vilken utsträckning äldre personer som bor på särskilda boenden har till gång till utemiljö, utevistelse och uterehabilitering. Projektet kommer även resultera i en evidensbaserad riktlinje som fokuserar på betydelsefulla aspekter kring kvaliteter i fysisk miljö vid särskilda boenden. En arbetsmetod kommer också att utvecklas kring hur de betydelsefulla kvaliteterna kan föras in i design och planering vid nyproduktion och renovering av särskilda boenden.
Länk till projektets webbplats:
https://www.gu.se/forskning/out-fit
Kontaktpersoner
Helle Wijk
Professor/sjuksköterska
helle.wijk@fhs.gu.se
Madeleine Liljegren
Doktorand
madeleine.liljegren@gu.se
