Samhället står inför utmaningen att möta behoven hos en åldrande befolkning där majoriteten har minst en kronisk sjukdom som kräver vård. En radikal omprövning av vårdens utformning och arbetssätt behövs, liksom stöd till egenvård för den enskilde.
Den högspecialiserade vården i Sverige är känd för att vara mycket bra. Däremot är sjukvården inte lika anpassad till kroniskt sjuka patienter som mestadels vårdas, eller själva tar hand om sin hälsa, i hemmet. När andra vårdgivare tar vid läggs mycket ansvar på den enskilde och anhöriga att koordinera insatserna. Ålder och försämrad hälsa ökar dessutom risken för fallolyckor, undernäring och intag av olämplig mängd medicin, vilket kan resultera i återinskrivning.
Det övergripande syftet med ”Bättre vård till alla” är att tillsammans med vårdens aktörer och brukare tillsammans skapa, implementera och utvärdera arbetsprocesser och metoder som underlättar vårdkontinuitet över organisations- och professionsgränser.
Ett av projektets två huvudfokus är ”Sömlösa vårdövergångar” där det handlar om att säkerställa en trygg och säker vård vid överflyttningar mellan vårdgivare och vårdnivåer.
Det innebär bland annat att de som finns närmast patienten måste få en viktigare roll. De behöver också kompetensutveckling och beslutstöd när det uppstår akuta situationer.
Omsorgspersonalen, som är de som är närmast patienten, arbetar under socialtjänstlagen och har varken utbildning att observera symptom eller mandat att läsa och dokumentera i patientens journal. Deras iakttagelser och kunskap om den äldre personen dokumenteras i stället i socialtjänstens journal och riskerar att inte komma med i diskussioner om vård och när vårdplanering sker
Mirjam Ekstedt, forskare
Man har bland annat använt sig av rollspel i blandade grupper med chefer och hemtjänstpersonal för att belysa hur arbetssituationen ser ut. Det har bidragit till att rutiner och arbetssätt ändrats så att personalen som arbetar i hemmet med den äldre kan anpassa vården utifrån dennes behov och situation.
Det andra huvudfokuset handlar om att man utforskar hur trygg och säker vård kan upprätthållas i hemmet för personer med komplexa vårdbehov och deras anhöriga samt hur innovation och implementering av digitala stödverktyg för egenvård kan främja hälsa, egenvård, autonomi och delaktighet genom det kroniska vårdförloppet.
I ett pilotprojekt i region Kalmar har äldre personer själva regelbundet kunnat registrera viktiga mått på hälsa, som vikt och blodtryck, och skickat in till hälsocentraler så att hälsoförändringar kunnat upptäckas tidigt och åtgärder sättas in. Detta har inneburit att personen fått en bättre hälsa och sluppit onödiga inläggningar på sjukhus. Resultaten har visat att patienterna har känt sig trygga och sedda. För personalen har det däremot inneburit förändrade arbetssätt och på kort sikt merarbete med de nya arbetsuppgifterna och därmed har slutsatsen blivit att det behövs anpassningar för att metoden ska fungera för alla inblandade.
Deltagare: Linnéuniversitetet, Karolinska Institutet, Region och kommuner i Kalmar län.
Foto:
Artyom Kabajev (Unsplash), Aaron Burden (Unsplash), Bruno Aguirre (Unsplash), Johannes Plenio (Unsplash), Gert Stockmans (Unsplash), Eberhard Grossgasteiger (Unsplash), Nani Chavez (Unsplash), Hush Naidoo (Unsplash), Dominik Lange (Unsplash), Dev Benjamin
