När Joseph Stephens på 1870-talet slog sig ner på Huseby bruk var han fortfarande en ung man, men hade redan hunnit tjäna stora pengar som järnvägskontraktör i Indien. Till skillnad från andra unga européer i hans ställe hade han under denna tid också sparat i princip vartenda papper som passerat hans händer och lagt dem i en låda som sedan hamnade på Husebys vind. Där stod den orörd fram till 2008.
Den skatt som kistan innehöll bestod av Josephs arbets- och affärsdokument under tio år i Indien. Där fanns ovärderlig information om egendomslösa arbetare i världens då största järnvägsbygge, vars liv aldrig tidigare dokumenterats så detaljerat. Joseph Stephens anteckningar visade också hur 1800-talets ekonomiska vändning i Småland haft ett inflöde av kapital och erfarenheter från det brittiska imperiet och Indien. Det öppnade dörren till helt ny forskning inom både indisk och svensk historia.
Projektet har knutit kunskap om entreprenörskap och samhällsomvandling i det förflutna till viktiga frågor om dagens situation och konsekvenser inför framtiden.
Huseby som plats fokuserar på Joseph Stephens investeringar och uppbyggnad av verksamheten på bruket. Han använde samma entreprenörsanda som han utvecklat i sitt arbete som ’contractor’ i Indien och var också känd för att ”hugga på allt”. Samtidigt gjorde han en social resa, från medelklass i Köpenhamn via arbetet i Indien till godsägare i svensk överklass, gift med en aristokratisk fru.
Huseby och södra Skandinavien har inneburit att delar av den gängse historien har kunnat revideras. Forskningen har pekat på att Köpenhamn och den södra delen av Skandinavien varit en ekonomiskt mer betydelsefull region för framväxten av det moderna Småland än nationalstaten Sverige under den senare delen av 1800-talet.
Under 1860-talet var Småland en av de fattigaste regionerna i Europa. Den stora utvandringen, som är väldokumenterad och känd, följdes av en betydligt mindre omtalad immigration från Tyskland, England och Danmark, av personer som köpte gårdar som ägarna inte klarade av att behålla,
Gunnel Cederlöf, forskare
De nya järnvägarna ledde till att skogsbruket kunde förändras till en källa för export av timmer. Det gjorde skogsmarken attraktiv att exploatera och gran planterades i stor omfattning, vilket påverkat hur Smålands ser ut idag.
Slutligen visar Huseby och imperiet på den länk som finns mellan det brittiska Indiens expansion och Smålands ekonomiska vändning under 1800-talet
Projektet har under tre år resulterat i bland annat vetenskapliga och populärvetenskapliga publikationer, föreläsningar och den numera permanenta utställningen ”En låda på vinden” på Huseby bruk.
Deltagare: Linnéuniversitetet (LNU), Centre for Concurrences in Colonial and Postcolonial Studies, Instuitionen för kulturvetenskaper och Huseby Bruk AB.
Foto: Black.se
