Vad ska utemiljöer vid särskilda boenden för äldre personer som är i behov av vård, omsorg och rehabilitering användas till? I det här blogginlägget synliggörs olika aspekter av användningsområden för utemiljöer. Du får även möta Lotta Lundmark Alfredsson och Tina Blåberg som båda ingår i OUT-FITs referensgrupp och som arbetar med att utforma utemiljöer samt utveckla verksamheter som vill erbjuda insatser utomhus.
Historiskt sett har utemiljöer i vårdsammanhang varit en självklar del av vårdmiljön. Den grekiska läkaren Hippokrates (460-370 f.Kr.) framhöll utemiljöns betydelse för hälsa och välbefinnande. Han framhöll bland annat att det var viktigt för sjuka personer att vistas i naturområden då det bidrog till att kroppsvätskorna kom i fas med naturens rytm och därmed kunde blandas och renas på ett fördelaktigt sätt. Den grekiska läkaren Klaudios Galenos (129-199 f.Kr) utvecklade kunskapen vidare genom att koppla respektive vätska till särskilda psykiska tillstånd. Under medeltiden användes medicinska trädgårdar, hälsofrämjande bad samt vatten som hälsodryck och här spelade klostren en betydande roll. Brunnskulturen kom till Sverige i slutet av 1600-talet via Urban Hjärne och läkaren och biologen Carl von Linné spelade också en viktig roll för utvecklingen av att använda utemiljöer för hälsa. Under 1700- och 1800-talet var läkarkåren överens om naturens läkande kraft och det är en av anledningarna till att det vid många sjukhus i Sverige idag finns stora parker. Under Krimkriget (1853-1856 e.Kr.) framhöll sjuksköterskan Florence Nightingale betydelsen av frisk luft och betonade även den fysiska, psykiska och sociala omgivningens betydelse för att förebygga sjukdom och främja hälsa.
I dagsläget har forskning om hälsoeffekter av naturkontakt och utevistelse lett till ett ökat medvetande om betydelsen av utemiljöer för vård, omsorg och rehabilitering, bland annat för äldre personer på särskilda boenden. En central aspekt för att kunna erbjuda utevistelse och insatser utomhus är att det finns en utemiljö att använda och som är utformad för dess ändamål. En annan central aspekt är att personalen får kunskap om utevistelsen hälsofrämjande effekter, både för de äldre personerna och sin egen skull. Ledarskapet spelar en avgörande roll när det kommer till att planera verksamhet både inomhus och utomhus, att säkerställa personalens kompetens kring att arbeta utomhus (både undersköterskor och legitimerad personal) och att ge dem rätt förutsättningar. Utemiljöer för äldre personer vid särskilda boenden kan bland annat användas till måltider, social gemenskap, aktiviteter, vila, promenader, hälsosamtal och rehabilitering.
”Drygt hälften av de som bor på särskilda boenden upplever att de har stora svårigheter eller inte kan förflytta sig alls på egen hand. Därför är det viktigt att enskildas möjlighet till utevistelse inte definieras av att det inte finns tillräckligt med personal för att ge stöd i att komma ut och förflytta sig utomhus”, konstateras i Socialstyrelsens rapport Vård- och omsorg om äldre – lägesrapport 2019. ”Drygt hälften” av äldre personer som bor på särskilda boenden motsvarar ca 44 000 personer, vilket betyder att dessa personer är i behov av stöd för utevistelse. Forskning framhåller att det är de personer med skörast hälsa som är de som har störst hälsoeffekt av utevistelse, samtidigt är det oftast dessa personer som inte får möjlighet att vistas i utomhus – därför är det viktigt att använda utemiljön som en del av vårdmiljön vid särskilda boenden.
Gästskribent:
Lotta Lundmark Alfredsson
Mitt namn är Lotta Lundmark Alfredsson och jag har min bas i Tanums kommun i Bohuslän. Jag är fysioterapeut med en masterexamen i landskapsarkitektur/miljöpsykologi. Jag delar min tid mellan en deltidsanställning på rehabiliteringscentret Unicare Bakke i Norge och arbete i mitt eget företag, BRANAK. På Unicare Bakke har jag varit projektledare för ”Uterehabilitering for alle på Bakke”, ett projekt med tvådelat syfte, att få till en mer tillgänglig utemiljö och bättre rutiner för uterehabilitering. Projektet föll väl ut och finns att läsa om i boken som jag varit med och tagit fram, ”Vård, omsorg och rehabilitering utomhus”. I mitt egna företag BRANAK hjälper jag verksamheter som vill ta utemiljön i bruk inom vård, omsorg och rehabilitering. Jag undervisar en del, t ex på Sveriges lantbruksuniversitet och utbildningen Grønn helse på Norges grønne fagskole Vea. Min drivkraft är allas rätt till att komma ut, också vid en funktionsnedsättning, vilket går hand i hand med syftet med OUT-FIT projektet.
Tina Blåberg
Tina Blåberg heter jag, är VD samt delägare på landskapskontoret Good Garden AB. Vi är ett tvärprofessionellt team som kommer från både vård- och landskapssektorn. Good Garden arbetar främst mot vård- och omsorgsboenden och våra uppdrag är allt från nybyggnationer till befintliga utemiljöer som behöver ett omtag. Vi erbjuder även implementering av modellen ”Daglig utevistelse” samt håller utbildningar och föreläsningar. En annan aspekt som jag försökt påverka under de år vi drivit Good Garden är att få ledning och verksamhetschefer att prioritera utemiljöer och se vinster i både hälsa- och välbefinnande för både hyresgäster och personal. Att satsa på utemiljön är både ekonomiskt och socialt hållbart och ger även ekologisk hållbarhet. Jag är mycket glad att få vara med i OUT-FITs referensgrupp och jag tror att OUT-FIT projektet kan skapa förändring till det bättre. Jag tycker det är viktigt att få bidra till framtida gröna lösningar och att daglig utevistelse året om för de äldre behöver prioriteras.
Om projektet:
Kvaliteter i fysisk utemiljö som främjar hälsa för äldre personer som bor på särskilt boende – från kartläggning till arbetsmetod för design och planering
Projektet handlar om att öka kunskapen om kvaliteter i den fysiska utemiljön som främjar hälsa för äldre personer som bor på särskilda boenden. Projektet förväntas generera ny kunskap om i vilken utsträckning äldre personer som bor på särskilda boenden har till gång till utemiljö, utevistelse och uterehabilitering. Projektet kommer även resultera i en evidensbaserad riktlinje som fokuserar på betydelsefulla aspekter kring kvaliteter i fysisk miljö vid särskilda boenden. En arbetsmetod kommer också att utvecklas kring hur de betydelsefulla kvaliteterna kan föras in i design och planering vid nyproduktion och renovering av särskilda boenden.
Länk till projektets webbplats:
https://www.gu.se/forskning/out-fit
Kontaktpersoner
Helle Wijk
Professor/sjuksköterska
helle.wijk@fhs.gu.se
Madeleine Liljegren
Doktorand
madeleine.liljegren@gu.se
