Det här blogginlägget är ännu ett bonusinlägg där en artikel som flera personer från OUT-FIT projektets forskargrupp och referensgrupp medverkar i. Artikeln diskuterar utevistelse som ett grundläggande mänskligt behov, men som inte verkar gälla för äldre personer på särskilda boenden eftersom de sällan är utomhus. Eller, är det snarare bristen på personligt stöd i kombination med underutvecklad personcentrerad vård, omsorg och rehabilitering utomhus samt anpassade utemiljöer som är hinder för deras utevistelse?
Syftet med artikeln var att visa vägen ut genom att belysa olika aspekter av fysisk miljö som möjliggör utevistelse för äldre personer som bor på särskilda boenden. Upprinnelsen var att utevistelse beskrivs i tidigare forskning som ett grundläggande allmänmänskligt behov. Dock, trots omfattande forskning om positiva hälsoeffekter av naturkontakt och utevistelse verkar det som att äldre personer på svenska särskilda boenden inte får behovet tillgodosett då många av dem inte kan förflytta sig mellan inne- och utemiljö självständigt utan är beroende av personligt stöd. Tidigare forskning bekräftar att tillgång till utevistelse också är begränsad i många andra europeiska länder, därför var det angeläget att lyfta frågan internationellt.
Fokus i artikeln är två särskilda boenden med olika tillgång till utemiljöer. Boendenas utemiljöer analyseras utifrån evidensbaserade verktyg, så som principmodellen fyra zoner av kontakt med utemiljö och den svenska versionen av mätinstrumentet the Sheffield Care Environment Assessment Matrix (S-SCEAM). Det ena boendet har exempelvis tillgång till alla fyra zoner i enlighet med zonmodellen, medan det andra saknar zon 3 (tillgång till trädgård i markplan) och i stället är de äldre personerna och personalen hänvisade till utevistelse på en takterrass. Frågan som uppstår är ifall en takterrass kan kompensera för avsaknaden av trädgård i markplan.
För att artikeln ska vara relevant och spegla verkligheten utgörs författarskaran av en tvärvetenskaplig konstellation, inkluderat forskare vars inriktning är fysiska inne- och utemiljöer vid särskilda boenden samt en praktiker som arbetar strategiskt med planering av särskilda boenden inom kommunal kontext (nybyggnation och renovering).
Genom att läsa artikeln får du som läsare bland annat ökad kunskap om hur äldre personer kan erbjudas utevistelse på daglig basis året runt och vad som behöver utvecklas för att förutsättningarna ska bli jämlika på nationellt plan. Via den här länken kan du ta del av artikeln i sin helhet: https://www.frontiersin.org/journals/dementia/articles/10.3389/frdem.2024.1470691/full
Om projektet:
Kvaliteter i fysisk utemiljö som främjar hälsa för äldre personer som bor på särskilt boende – från kartläggning till arbetsmetod för design och planering
Projektet handlar om att öka kunskapen om kvaliteter i den fysiska utemiljön som främjar hälsa för äldre personer som bor på särskilda boenden. Projektet förväntas generera ny kunskap om i vilken utsträckning äldre personer som bor på särskilda boenden har till gång till utemiljö, utevistelse och uterehabilitering. Projektet kommer även resultera i en evidensbaserad riktlinje som fokuserar på betydelsefulla aspekter kring kvaliteter i fysisk miljö vid särskilda boenden. En arbetsmetod kommer också att utvecklas kring hur de betydelsefulla kvaliteterna kan föras in i design och planering vid nyproduktion och renovering av särskilda boenden.
Länk till projektets webbplats:
https://www.gu.se/forskning/out-fit
Kontaktpersoner
Helle Wijk
Professor/sjuksköterska
helle.wijk@fhs.gu.se
Madeleine Liljegren
Doktorand
madeleine.liljegren@gu.se
