I en av OUT-FIT projektets delstudier genomförs workshops med fokus på att utveckla ett förslag till en nationell strategi för att säkerställa tillgång till utemiljö, utevistelse och uterehabilitering för äldre personer på särskilda boenden. I det här blogginlägget kommer du få veta mer om den första workshopen, du får även möta Robert Buramn från Region Jönköpings län som är gästskribent och ingår i OUT-FIT projektets referensgrupp.
Upprinnelsen till delstudien om att utveckla ett förslag till en nationell strategi för att långsiktigt säkerställa att äldre personer på särskilda boenden får tillgång till utemiljö, utevistelse och uterehabilitering är att det i nuläget saknas en sådan. En konsekvens av dess avsaknad när det gäller utemiljöer handlar framför allt om storleken på friyta (yta tillgänglig för äldre personer att vistas på i markplan och som tillhör fastigheten vid det särskilda boendet, exkluderat byggnads-, parkerings- och transportytor), vilket skapar osäkerhet hos både fastighetsutvecklare och beställare vid nybyggnation. Avsaknaden av riktvärden för utemiljöns storlek medför också ojämlikhet för de äldre personerna, då det är skillnad på att vistas i en utemiljö i markplan med nära kontakt till träd, buskar och blommor, jämfört med att hänvisas till en takterrass flera våningsplan upp på grund av förtätning i staden. En annan utmaning som uppstår är även när särskilda boenden samlokaliseras med förskolor/skolor, då det finns rekommendationer av friyta i utemiljö för dessa verksamheter, men inte för vårdverksamheter. Konsekvensen blir att förskolan/skolan får den större delen av utemiljön i markplan och det särskilda boendet en mindre del eller ingen alls. Konsekvenser av att det saknas regelverk för både utevistelse och uterehabilitering handlar dels om att personer med funktionsnedsättningar som inte kan ta sig självständigt mellan inne- och utemiljö och därmed inte få del av de hälsofrämjande effekter som utevistelse medför, dels om att uterehabilitering ännu inte är vedertaget för äldre personer på särskilda boenden.
Totalt deltog ca 50 personer i den digitala workshopen. Deltagarnas bakgrund hade stor spännvidd, från yrkesverksamma inom vård, omsorg och rehabilitering, anhöriga, trädgårdsmästare, fastighetsutvecklare, arkitekter/landskapsarkitekter till representanter från myndigheter, politik och akademi. Workshopens upplägg kretsade kring fem olika teman: 1.) Utevistelse, 2.) Uterehabilitering, 3,) Kunskap om utemiljö, utevistelse och uterehabilitering för vårdpersonal, 4.) Fysisk miljö och avslutningsvis 5.) Juridik och politik. Varje tema introducerades av sakkunniga och därefter öppnades det upp för reflektioner. Nu inleds arbetet med att ta fram konkreta förslag för vart och ett av dessa teman. Förslagen kommer att utvecklas vidare vid workshop 2 och sammanställas till ett förslag för en strategi. Workshop 3 fokuserar sjösättandet av förslaget. Målet är alltså att det ska finnas ett färdigt förslag till en nationell strategi för att säkerställa tillgången till utemiljö, utevistelse och uterehabilitering.
Gästskribent:
Robert Burman Lundholm
Mitt namn är Robert Burman Lundholm, jag är lanskapsingenjör på Region Jönköpings län, med ansvar för alla utomhusmiljöer runt våra fastigheter. Det är ett mycket meningsfullt arbete där vi, med den kunskap som finns om utemiljöns betydelse för vår hälsa kan utforma miljöer som är läkande. Historiskt har de gröna miljöerna värderats lågt, medan hårdgjorda ytor som parkeringar, hus har värderats högt. Vi måste utgå från helheten som underlag för beslut vid byggnation av olika slag. Utöver de gröna miljöernas betydelse för vår hälsa bidrar den även med att ta hand om dagvatten, binda koldioxid, ta upp luftföroreningar och öka biologisk mångfald. För patienter som mår sämst, både fysisk och psykiskt är det den mer vilda, kravfria miljön av extra stor betydelse, dessa miljöer har ofta en hög biologisk mångfald. Det är därför viktigt att värna och utveckla sådana miljöer. Med Covid pandemin blev det ett extra fokus på vårdpersonalen och deras tuffa arbetssituation, så även för personalen har gröna utemiljöer en stor betydelse för återhämtning, trivsel, kreativitet och samarbete. Sammantaget är det en investering att satsa på rätt utformade utemiljöer både för vår hälsa, vårt klimat, biologisk mångfald, effektiv dagvattenhantering och ekonomin. För att vi på nationell nivå ska nå dessa mål har vi inom ramen för Program Teknisk Standard (PTS) tagit fram en nationell riktlinje för arbetet med utomhusmiljöer på Sveriges regioner (alla regioner utom Värmland är med i samarbetet). Riktlinjen bygger på den forskning som är framtagen och som visar på de gröna miljöernas betydelse. För att tillgängliggöra den gröna miljön för de som är inomhus, är kopplingen mellan byggnad och gröna utemiljöer av stor vikt.
Om projektet:
Kvaliteter i fysisk utemiljö som främjar hälsa för äldre personer som bor på särskilt boende – från kartläggning till arbetsmetod för design och planering
Projektet handlar om att öka kunskapen om kvaliteter i den fysiska utemiljön som främjar hälsa för äldre personer som bor på särskilda boenden. Projektet förväntas generera ny kunskap om i vilken utsträckning äldre personer som bor på särskilda boenden har till gång till utemiljö, utevistelse och uterehabilitering. Projektet kommer även resultera i en evidensbaserad riktlinje som fokuserar på betydelsefulla aspekter kring kvaliteter i fysisk miljö vid särskilda boenden. En arbetsmetod kommer också att utvecklas kring hur de betydelsefulla kvaliteterna kan föras in i design och planering vid nyproduktion och renovering av särskilda boenden.
Länk till projektets webbplats:
https://www.gu.se/forskning/out-fit
Kontaktpersoner
Helle Wijk
Professor/sjuksköterska
helle.wijk@fhs.gu.se
Madeleine Liljegren
Doktorand
madeleine.liljegren@gu.se
