I den första fasen identifierades att hinder för livsstilsförändring ofta är kopplade till inre faktorer, såsom bristande viljestyrka, medan yttre faktorer, som bristande stöd från omgivningen, är avgörande under genomförandet. En motivationsbaserad modell, kombinerad med digitalt stöd och gruppbaserad rådgivning, har utvecklats för att hjälpa individer att göra självstyrda förändringar av aktivitet och kost. Den använder regelbunden självmonitorering och återkoppling via digitala hjälpmedel för att stödja beteendeförändringar. 

Totalt har 141 individer genomgått medicinsk screening för förhöjd sjukdomsrisk, varav 71 deltagit i interventionen. Resultaten visar att deltagarna fick en signifikant ökning i fysisk aktivitet (74 % rapporterade förbättringar jämfört med 39 % i kontrollgruppen), samt förbättrade kostvanor (75 % kontra 57 %). Konditionsnivån förbättrades enbart i interventionsgruppen, och även biologiska parametrar som C-reaktivt protein (CRP), en markör för sjukdomsrisk, förbättrades. Kostnaden per enhet förbättring i CRP uppskattas till 895 kr.

Deltagarna lyfte fram återkoppling på beteende som avgörande för att lyckas med livsstilsförändringar. Projektet stärker primärvårdens kapacitet att genom effektiva insatser främja hälsa samt minska hälsoskillnader. 

Resultaten har spridits via seminarier för klinikpersonal, chefer, universitet, samt öppna föreläsningar och media. De har publicerats i internationella tidskrifter, och presenterats på konferenser såsom Nutritionsdagen. Dessutom används resultaten i Social Impact Lab för att utveckla bättre hälsovårdslösningar, vilket skapar en hållbar grund för framtida insatser för att förbättra hälsa och minska ojämlikheter i samhället.

För mer information kontakta: Professor Fawzi Kadi, fawzi.kadi@oru.se, Örebro universitet