För att uppnå Parisavtalets mål om 1,5 grader måste växthusgasutsläppen minskas med 43 % till 2030, vilket kräver en drastisk minskning av konsumtionen.  Detta forskningsprojekt undersöker potentialen för ransonering som en strategi för att mildra klimatförändringar och hävdar att det har förbisetts trots dess möjliga effektivitet och rättvisa. Projektet syftar till att utvärdera om ransonering kan minska koldioxidutsläppen från hushållens konsumtion av kläder, möbler och elektronik. Till skillnad från skatter kan ransonering uppnå snabbare resultat och uppfattas som rättvisare. Tidigare forskning visar att vi saknar kunskap om hur konsumenter, företag och beslutsfattare skulle reagera på ransonering som ett verktyg för att minska utsläppen. Detta projekt syftar till att fylla denna kunskapslucka genom att undersöka genomförbarheten, allmänhetens acceptans och de potentiella effekterna av ransonering. Projektet genomförs i samarbete med hushåll, Västra Götalandsregionen, Klimatklubben, Naturskyddsföreningen, Konsument- och medborgarservice Göteborg, Konsumentverket och företagsrepresentanter. Metoderna inkluderar fokusgrupper med hushåll, enkätundersökningar med medborgare, ransoneringsexperiment och workshops för att undersöka genomförbarheten av ransonering ur olika perspektiv. Projektet strävar efter att fastställa om ransonering kan vara en acceptabel strategi för hållbar konsumtion bland hushåll och ett genomförbart alternativ för policyutformning och affärer.

Projektinformation

• Organisation: Högskolan i Borås
• Beviljat belopp: 2 500 000 SEK
• Startdatum: 2026-01-01
• Slutdatum: 2028-12-31
• Projektledare: Niklas Sörum