Projektet fokuserar på hur vi med hjälp av digitalisering kan öka nyttjandegraden av bebyggelsen som ett led i minskad belastning på klimatet. Byggnader används i många olika verksamheter – till fritid, när vi arbetar och när vi handlar. Men för det mesta står de tomma om man ser till dygnets alla timmar, veckans alla dagar och årets alla årstider. Inom fastighetssektorn har det de senaste åren satsats stort på digitalisering och sensorer. Nya byggnader utrustas till exempel med sensorer för bland annat närvaromätning och för optimering av husets drift. I det här projektet undersöker vi hur ett antal olika typer av byggnader skulle kunna användas mer effektivt med stöd av digitala hjälpmedel. Vi undersöker också tänkbara negativa konsekvenser av digitaliseringen, till exempel i form av den miljöpåverkan som uppstår vid produktion av alla de sensorer och allt kablage som krävs för att göra husen ”smarta”. Frågan om bebyggelsens användning är stor och svår, eftersom byggnader finns av så många olika sorter med olika krav på ventilation, säkerhet, möblering och så vidare. Vi har därför delat in projektet i två olika typer av studier – i den ena tar vi upp generella frågor kring till exempel miljöpåverkan av sensorer och vilka tekniker för närvaromätning som finns tillgängliga. I den andra diskuterar vi tillämpningar av de generella frågorna på ett antal olika typer av byggnader. Vi planerar att beröra idrottslokaler, vårdcentraler, kontorsytor och studentlägenheter.

Projektinformation

• Organisation: KTH, Kungliga tekniska högskolan
• Beviljat belopp: 4 500 000 SEK
• Startdatum: 2025-09-01
• Slutdatum: 2028-08-31
• Projektledare: Göran Finnveden