När någon med psykisk ohälsa blir föremål för polisingripande initieras detta ofta av information från närstående. Informationen letar sig så småningom fram till polispatrullen genom den så kallade larmkedjan. Hur denna information tas emot, förstås, omtolkas och förmedlas, är betydelsefullt för hur polisens initiala taktik och bemötande kommer att se ut. Detta har i sin tur betydelse för i vilken grad våld behöver användas. I glesbygd accentueras problematiken genom sämre möjligheter att skicka ytterligare patruller till platsen, längre framkörningstider och en ytterligare ökad risk på grund av en generellt högre tillgång till vapen i befolkningen. Fördjupade kunskaper om vilken information som behövs och hur dess mening påverkas i larmkedjan kan bidra till förbättrade metoder för informationsinhämtning och förmedling. Därmed kan man uppnå a) ökad användning av närståendes kunskap om patienten b) mer adekvat resurstilldelning c) ökad patientsäkerhet och d) minskad psykologisk belastning på närstående. Viss tidigare svensk forskning finns om larmkedja för somatisk vård, men inte för psykiatrisk vård och inte heller för när information ska förmedlas vidare till polisorganisationen. Vi har inte heller kunnat hitta relevant internationell forskning på området.

Projektinformation

• Organisation: Linnéuniversitetet
• Beviljat belopp: 3 500 000 SEK
• Startdatum: 2025-03-01
• Slutdatum: 2028-02-29
• Projektledare: Ola Kronkvist