Efter Hultsfred. Kulturella entreprenörer i spåren efter festivalen.

Mats Trondman, ungdomsforskare, Linnéuniversitetet

”Sent på kvällen den 29 juni 2010 meddelar musikföreningen Rockparty att den i ordningen 25:e festivalen i den småländska idyllen i Hultsfred har ställts in. Festivalen är död, men hur och var lever, förkroppsligas, förstås, används och sprids de lärdomar som blev till under resan. Hur kan vi lära om entreprenörskap genom Hultsfredsfestivalen och vad innebär detta för lärande och plats och främst regional och lokal utveckling”.

Mats Trondman, ungdomsforskare och ansvarig för projektet ”Kulturella entreprenörer i spåren efter festivalen”


Vad kan vi lära oss av Hultsfredsentreprenörerna?

I juni 2010 går Sveriges största och mest etablerade rockfestival i konkurs. Hultsfredsfestivalen hann med hela 25 festivaler. Projektet ”Efter Hultsfred: kulturella entreprenörer i spåren efter festivalen” avser inte att förklara varför festivalen inte längre existerar. Istället tänker vi på de ungdomar som en gång var med och startade festivalen. Och som därigenom, nästan mot sin vilja, i samarbete med en rad aktörer blev framgångsrika entreprenörer.

Visst är festivalen borta. Men ett nytt forskningspussel träder i dess ställe. Med hög grad av relevans för studier av entreprenörskap, marknader och regional utveckling. Inte minst i Småland och på dess landsbygd.

Vi vill intressera oss för vad de entreprenörer som blev till genom Hultsfredsfestivalen lärde sig och utvecklade. Vi tänker i termer av framväxande men också bevarade nätverk. Vi vill veta vad Hultsfredsentreprenörerna gör nu. Var de befinner sig. Vilka de samarbetar med. I vilka sammanhang de verkar. Med vilka konsekvenser? Ty otvetydigt gick de via festivalen i en livets entreprenörskola. Vi avser därför att rekonstruera deras meningsaktiverande tillblivelse, läroprocesser och kunskaper. Det är mot bakgrund av dessa kunskaper vi formulerar vår huvudsakliga fråga: Vad har hänt med, hur förstår, och använder entreprenörerna de meningsskapande drivkrafter, de läroprocesser, de kunskaper och erfarenheter, de praktiska handlingskompetenser och de relationer och nätverk som deras aktiva medverkan i skapandet och utvecklandet Hultsfredsfestivalen genererade? Därtill: kan detta bidra till samhällsutveckling med relevans för mindre orter och en levande landsbygd? Och i så fall hur?

I huvudsak besvaras forskningsfrågorna med ett kulturanalytiskt perspektiv på marknad och entreprenörskap samt med hjälp av livshistoriska intervjuer. Men även enkät- och dokumentstudier tillämpas. Därmed kan projektet generera kunskap med stort värde för alla aktörer som arbetar med samhällsutveckling inom ett samhälles alla avgörande sfärer: marknad, civilsamhälle och offentlig verksamhet.

Projektets design skapar goda förutsättningar för att sprida forskningsresultat på minst fyra sätt. För det första genom de utvidgade nätverk som de entreprenörer som studeras är en del av. Två av projektets forskare är redan aktiva med att bygga nätverk mellan musikbranschens aktörer och forskarsamhället. För det andra tänker vi på en rad offentliga verksamheter som forskarteamet samarbetar med. Hit hör statliga myndigheter, regionförbund och kommuner, det gäller till exempel Ungdomsstyrelsen, Myndigheten för kulturanalys, Regionförbundet i Kalmar län och dess kommuner. För det tredje kan forskningsresultaten spridas inom forskning och högre utbildning genom produktion av läromedel, undervisning och handledning inom ramen för projektet relevanta kurser och program, seminarier och konferenser. Slutligen möjliggör professor Fredrick F. Wherrys, Yale-universitetet, medverkan att goda förutsättningar finns för teoriutveckling och internationell spridning av forskningen.

Foto: Black.se, Linnéuniversitetet, Shutterstock.
Tillbaka
Inlägget postat i . Bokmärkera permalink.